Min fru har rest till Mölle, till Mölle by the sea.
Hon for för fjorton dar sen och jag kände mej så fri.
Oh, hå, hå, hå, oh boy! Nu skulle här jumpas för joy!
Men nu känner jag mig mindre fri,
så nu får refrängen bli:
Oh, Elsalill, come back to me!

Jag glömmer ej den gången när jag stod där på perrongen
och min Elsa höll mej fången i ett stadigt grepp.
Hon sa jag skulle inte glömma de å de å de å de å de
å så sa tåget tut och gick och jag sa ”släpp!”
och ännu kan jag höra hur det ringer i mitt öra:
Mata fiskarna, vattna cissusen. Häpp! Häpp! Häpp!

Jag ska köpa nya fiskar, ty dom gamla har tatt slut,
och jag själv är lika vissen såsom cissusen ser ut,
oh, hå hå, hå, hå, o-ho!
Ja, jag mår inte riktigt bra, ida!
Den vecka som har gått har trotsat all kalkyl,
och allt som finns i huset är kapsyl och magnecyl.

Vårt hembiträde Anna, vår trogna gamla skatt,
förlora jag i poker till Stig Järrel förrgår natt.
Oh, hå, hå, hå, hå, hå, vad ska min hustru tro!
Så nu får jag klara allting själv med mycket stort besvär,
och min minneslista den ser ut så här:

Jag måste skura trappan, jag måste bona golv,
och jag ska hinna in på banken före klockan tre,
och jag ska stämma om pianot, jag ska måla om i köket,
jag ska samla alla kräftskal i en prydlig liten hög,
och laga dörren sen, och muta portvakten,
å så damma, damma, damma om igen.

Ni förstår, min fru är lite sotis så om hon får veta att
det var fyra scandal beauties hemma här hos mej i natt,
oh, hå, hå, hå, hå, hå, då skulle jag bli både gul och blue.
Så här gäller det att städa fort och gardera sej,
ty hon tror mera på en hårnål än hon tror på mej.

(Hysch, hysch!) En nyckel i tamburdörrn, jag hör den alltför bra,
hon skulle kommit först i morron å så kommer hon i da!
Hå, hå, hå, hå, hå, hå! Nu väntar världens ovetts-dos!
Full fart på köksdörren, jag tror jag smiter min kos,
sjungande The Gräsänklings Blues.