Brandvakt i Visby II

Den öde skolgården på Solbergaskolan i Visby skulle bli skådeplatsen för vissa av brandvaktsdagens arla övningar, visade det sig. Foto: Sam Zodiac

Den gotländska sommaren var definitivt på intågande, men ännu kunde man känna en viss kyla i luften, åtminstone nattetid. Jag plockade upp ytterligare en skjorta ur min packning, satte den på mig och anträdde min vandring in mot centrum av Visby. Vid det här laget hade dock min kropp börjat bråka med mig en aning och krävde åtminstone några timmars vila. Fortfarande, den sena timmen till trots, var det osedvanligt mycket människor i rörelse utomhus, de flesta med varierande mängder av alkohol i kroppen, verkade det som. När jag passerade en parkeringsplats utanför ett av hyreshusen, noterade jag att det på en av rutorna stod en släpvagn av den typen man kan hyra på vissa bensinstationer och köra flyttlass med. En pressening var spånd över flaket och öppningen vette ut mot mig och gatan. Jag såg mig förstulet omkring och tog sedan den lilla slänten i ett par kliv och befann mig snart under presseningen. -Inte världens mest fashionabla nattkvarter, men det får duga, tänkte jag. Nöden har ingen lag! Jag satt några minuter och betraktade skådespelet utanför i skydd av dunklet därinne. En ung kvinna kom tassande barfota med skorna i handen. Förmodligen nyinköpta och inte direkt anpassade för nattvandringar. Två unga män med höga röstlägen, skvallrande om styrstångsfylla, cyklade förbi på bara några meters håll, i livligt samspråk om kvällens fest och kvinnorna där. Jag ordnade min packning till en huvudkudde och tog ett par timmars välbehövlig vila. När jag vaknade, höll solen just på att masa sig upp över horisonten i öster. Efter att ha konstaterat att det var tämligen tomt utanför mitt tillfälliga natthärberge, hoppade jag ut i världen igen med all den spänst jag kunde uppbringa. En ung kvinna stirrade storögt, då jag plötsligt materialiserade mig på slänten framför den presseningförsedda släpkärran. Jag sträckte på mig och hälsade vänligt God morgon!, varpå jag började gå med raska steg vidare ner mot centrum. Kvinnan stod fortfarande kvar och tittade långt efter mig, kunde jag konstatera när jag efter ett 50-tal meter såg mig om. Två unga män, som slogs mot efterverkningarna av en av livets första ordentliga fyllor, passerades i rask takt. Den ene av dem stod vid ett nyplanterat träd och hulkade. Den andre undrade vad kompisen höll på med. Jag morsade hurtigt på dem när jag passerade. När jag hunnit ett 30-tal meter förbi dem, ropade den ene: -Ursäkta! Du har inte en snus, eller…? _Nä! svarade jag bara cigg. Nej, cigg var inte intressant, snus skulle det vara. -Tack ändå! ropade den unge fylleristen artigt. Med ett småleende på läpparna kom jag ner till Östercentrum och kunde se en kille sitta utanför MacDonalds i kortbyxor. Han hade påfallande likheter med en av huvudrollsinnehavarna i TV-serien Lost, tyckte jag. Vi började samspråka.

Foto: LG Thorell

(Fortsättning följer)

Annonser

~ av Sam Zodiac på juni 8, 2007.

6 svar to “Brandvakt i Visby II”

  1. Tack för den resan Sam !

  2. Jag kan utan svårighet se den chockade kvinnan som plötsligt fick se dig komma fram under presenningen. Du kan tro att jag skrattade gott när jag läste detta men inte av elakhet utan enbart för att du författat ihop det med glimten i ögat.
    När kommer del III?
    Kram

  3. För all del, Vakar’n! Den är inte klar än. 😉
    Del III är planerad till i natt någon gång. Om jag inte somnar in med kidsen, förstås 😉 Annars tidigt i morgon bitti. Hur har studentexamensdagen varit, då? Bra, hoppas jag! Men det lär jag väl få läsa på din blogg, förstås!
    Kram!

  4. Nej, jag har inte hittat ungdomens källa, tyvärr! 😀 Det råkade bli Maxi som skrev kommentaren ovan. Jag visste inte att han loggat in i eget namn och sedan underlåtit att logga ut. Grrr! 😉

  5. Ett litet tips var du hittar ungdomens källa, Azorerna! Den finns där och jag har vart i och badat där, 20 år bort på studs! ;0)
    Väntar med spänning på del III nu!
    Kram på dej

  6. Jaha, ja…där ser man! Skulle nog behövt ett dopp där, jag med! Armarna räcker knappt till när man ska läsa blaskan ibland 😉 Och eftersom vi Tvillingar är så tankspridda, så vet jag ju aldrig var jag lagt läsglasögonen, heller. 😦
    Ska just till att börja på del III nu.
    Kram på dej med, Wendlish!

    P S Var har du tappat din avatar, nå’nstans, då? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: